Det här gillar jag med henne.
Att hon sover med håret utsläppt. Hon har massor av hår alltså. Det lägger sig över kudden, hennes ansikte och halva min kropp. Jag borrar in ansiktet mot halsen och snusar lite.
Hon är varm och len på samma gång.
Hon gör små ljud i sömnen när man rör sig.
Tusen saker till.
Men mest gillar jag att hon gör katten på morgonen. Ni vet, sträcker sådär på sig så hela hennes kropp blir extra lång och huden alldeles spänd. Om man smeker henne på magen då så är det fantastiskt mysigt.
Vi kan kalla den för win-katten dårå, ok? Ok!
Vad är psykologisk trygghet och hur kan det skapas?
1 vecka sedan
7 kommentarer:
Hon är så söt när hon sover, själv har jag inte fått mig en blund
Hon är så söt när hon vaknar, när hon sträcker ut sig som en katt...*nynnar*
That's love.
ell: huvva. inte har jag väl nästan citerat en bo kasperslåt..
daniel: man hoppas
så fint det låter.
hon är fin. finast kanske.
man hoppas på mer.
jag tänker att det finns en dag när man inte hoppas på mer, att allt det där bara finns där och då. kanske.
ja, så vill jag att det ska vara. nu är det annorlunda, men man får låta tiden visa vart man hamnar. inte för att jag vill förhålla mig passiv till det som händer. mer att jag inser att jag inte kan påverka så mycket som jag vill.
Skicka en kommentar