Nu har jag anmält intresse för utlandstjänsten. Det är en lång rekryteringsprocess som börjar om någon vecka och avslutas om ca sju månader. Det blir intervjuer och tester och psykologutvärderingar. Allt låter superkul och är snarare saker jag längtar att få göra än sånt som skapar klumpar i magen. Jag tänker att det handlar om att det är något jag verkligen vill göra.
I januari startar en utbildning som man läser på heltid under ca fem månader. Lönen är löjligt hög och jag fick räkna tre gånger för att fatta att det verkligen är dom pengarna man får. Inte för att det är min primära motivation. Tänkte inte ens på det innan dom gjorde ett räkneexempel som fick mig att räkna på min egen ersättning.
Efter godkänd utbildning så blir man anställd i försvarsmakten och förbinder sig att jobba i krisdrabbade områden minst sex månader under en period på två år. Just nu är det Afghanistan som är aktuellt. Om ett år kanske det är något annat ställe.
Men. Allt handlar ju så klart om att jag klarar alla tester och intervjuer och jag ska ta helgen till att mentalt förbereda svar på dom frågor som jag tänker kommer ställas. Typ varför vill du göra det här. Det vet jag inte mer än att det känns rätt just nu. Det är viktigt att ha ett svar som inte bara är genomtänkt utan också ärligt, både mot sig själv och de som frågar. Jag flyr allafall inte från något och det är väl början på ett svar kanske.
Vad är psykologisk trygghet och hur kan det skapas?
4 veckor sedan
5 kommentarer:
Använd inte ord som Neger, Blatte etc i intervjun. *tipsar*
Och säg inte till psykologen att du "inte flyr iallafall".
Psykologen ba': "Inte" är ett ord som inte finns i hjärnan = du flyr alltså.
Fast det vet ju du å. (Att psykologen svarar och att du gör)
;-*
Var lite sådär överdrivet intresserad av vapen. Det brukar dom gilla.
Fairy: Jag ska heller inte fråga när man får pistolen va?
B: Nä, det var nog mer ett internt konstaterande. Explicita verifikationer om ens välbefinnande vet vi ju alla vad dom egentligen är.
Heja!
Skicka en kommentar