potatiskurs

När jag var jätteliten så var jag hos min farmor väldigt ofta. Speciellt på vårkanten när det skulle sättas potatis. Jag har minnen om att det var på sommaren, men eftersom jag vet nu att det ska sättas på vårkanten så har jag justerat mina minnen. Det kan ju i och för sig vara så att våren var mer som sommar då, men skit samma.
Farmor och farfar hade en jättestor åker som vi (eller dom) plöjde upp med lång djupa fåror, lite som dom min farmor hade i ansiktet dom sista åren. Efter det satt vi bak på traktorn och kastade ut potatisen.
Eller om det var så att vi tog upp den så. Ja, så kan det ha varit också. Jag var alltså jätteliten allafall, och alla mina senare trauman kan ha inverkat på dessa minnen så jag inte kommer ihåg rätt.
Hur som jävla helst, min poäng är att jag har både satt och tagit upp pärer långt innan ni i storstan ens visste vad man skulle äta på dom.
För ett par månader sedan satte jag potatis på min balkong. Bara som ett experiment alltså. Idag drog jag upp ett fett knippe.
Döm om min förvåning när det kom upp två potatisar. Bara.
En som var stor som en mellanstor tå ungefär, och en som var som ett plån på en tändsticka.
Va fan är grejen med det. Jag ska fråga min syster om det här. Hon var ju faktiskt äldre än mig när vi satt potatis i vår barndom så hon borde ha snappat upp ett och annat.
Nästa år ska jag fan plöja på balkongen och ha så mycket potatis så jag kan starta ett eget chipsmärke