borde väl (inte) berätta

Ok. Jag var till musikaffären och vem dök upp bakom mig om inte den flirtiga tjejen. Hon säger att jag har en fin tröja på mig och att jag borde köpa en blå gitarr. -Det är väl på tiden att jag får veta vad du heter nu, säger hon självsäkert. Jag presenterar mig och hon tycker att det är ett fint namn.
Vi pratar om lite av varje och hon spelar Jeff Buckley's version av Hallelujah för mig på den blå gitarren. Hon sjunger ganska fint. Hon lär mig fingerplocket till den och säger att det inte är så svårt.
Hon frågar om festivalerna och jag berättar. Jag hör att hon kommer att sluta på söndag och frågar därför vad hon ska göra efter att hon slutat. -Jaa, jag ska bara träffa nån kompis.. tror jag..
-Alltså, jag menar efter söndag, skjuter jag in snabbt. Det låter ju som att hon tror att jag ska fråga om en dejt liksom.
Efter fyrtio minuter tänker jag att ok. Jag frågar hur gammal hon är. Är hon i hyfsat ok ålder så kollar jag om hon vill hitta på något. Hon ser ju åtminstone ut att vara tjugoett eller möjligen tjugotvå, och det är ju allafall lite bättre än artonåringarna jag omger mig med nu. Så. Jag frågar rätt ut. Hon börjar skruva på sig och säga att hon har sommarlov nu. Att hon ska plugga till hösten. Och att hon bara är sexton. Och ett halvt. Alldeles snart sjutton.
Sen undrar hon om jag är besviken. -Du ser besviken ut, säger hon. Det gör alla när jag säger hur gammal jag är. Hon rodnar. Ja nu blir det ingen öl för dig honey, tänker jag.
Jag ber kunden brevid mig att hjälpa till att ta upp min haka från golvet, sen säger jag att jag måste skynda mig iväg för att träffa en kompis.

Sexton liksom. Vad är grejen med det. Nu har det clearly gått för långt med vilka som flirtas med mig. Och jag borde väl skärpa mig jag med.

Så. Nån i adekvat ålder som vill gå på dejt? Jag kan till helgen. Helst lördag så jag hinner vara jättenervös hela fredagen.