inte ensam

Jag är inte desperat. Bara ensam. Jag gillar inte att vara själv jag tycker att det suger fett att sitta å glo på tv och jag lider varje minut jag inte har något att göra. Jag är inte rädd för att vara ensam som en del tycks använda som argument för att man inte behöver ha någon att dela sitt liv med. Dom personerna är nästan aldrig singel. Och vem vill vara ensam, ingen normal människa allafall. Ensamhetsmissbrukare som inte vill lära sig att ta hänsyn till någon annan än sig själv.
Hur som helst scannar jag runt om mig och frågar tjejer till höger och vänster om dom vill fika/ta en öl. Nästan alla säger nej. Det tar ett tag men till slut kommer det..
Exempel ur högen;
"nej jag tycker att en fika efter jobbtid känns lite väl privat"
"det är inte rätt tillfälle för mig att träffa nån"
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Jag vill gärna tro att det inte är mig det är fel på. Det är fan jag som suttit hos terapeuten och lärt mig vara rak, säga vad man vill och gå på känsla. Inte dom. Det här vill jag, vad vill du? "jag vet inte.." Härreguuud vilken lam undanflykt. Alla kan veta vad dom vill bara man känner efter först. Det finns en poäng att göra så. Ta beslut efter man vet hur det känns, och inte före. Man blir inte skadad av det. En del tycks tro att man kan passera genom livet utan att behöva känna något. Jamenar shit va farligt om man skulle bli ledsen över något eller om man gud förbjude skulle behöva bli rättmätigt arg på någon.
Och dessutom undrar jag hur kan man veta det där att det är fel tillfälle. Rätt tillfälle kommer aldrig till någonting. Det finns inget "rätt" tillfälle att göra slut och det finns inget "rätt" tillfälle att bli ihop. Nån på jobbet påstod också att det finns en "rätte" åt alla. Vilket jävla BS säger jag. Man blir kär i vem som helst som ger en uppmärksamheten och som ser hyfsat bra ut. Det kan vara vem som helst. Bara man ger det en chans. Sedan kysser dom och sen blir man kär och då går ju resten av sig själv. Så man undrar ju hur dom tänker dom där som väntar på "den rätte". Hur vet dom att den dom har framför sig inte är det när dom inte ens ger personen en chans.
Jag tänker allafall inte hindra mig själv från att bli kär i nån. Det kan ni glömma direkt.
Bara jag hittar nån som vill gå ut med mig så ska det nog bli bra det här..