Alltså, det var inte Gud som ringde. Det var bara liksom en metafor. Eller nåt. Gud ska inte bli min nya chef. Dessutom, hur skulle han kunna ringa, han har väl ingen telefon.
Det går inte att säga om det är en han eller hon. Men enklast att säga han eftersom vi kallar honom så. Han säger åt mig att jag måste skärpa mig. Och att jag får skylla mig själv. Han är asjobbig. Ge för sjutton inte ut numret till honom.
Fortfarande halvvägs men undrar inte lika mycket som förut. Mina svåra tankar har försvunnit och kvar är bara tankarna om mina två fina tjejer, den ena min fru och den andra min dotter. Jag får nya grejer till mitt kök, så nu slipper jag köpa dom.
Plus i kanten!
5 kommentarer:
Han har visst telefon. Han brukar ringa mig.
oj, vad säger han.. det är en han alltså. fan vilken tur. hälsa nästa gång att jag är missnöjd med en del saker han ställt till för mig
Det går inte att säga om det är en han eller hon. Men enklast att säga han eftersom vi kallar honom så.
Han säger åt mig att jag måste skärpa mig. Och att jag får skylla mig själv. Han är asjobbig.
Ge för sjutton inte ut numret till honom.
Jag trodde att jag bloggat om att gud inte finns. Nu får ni bannemej ta åt er av något jag skriver. Kom igen nu!
Du är bara sur för att han aldrig ringer dig.
Skicka en kommentar