silent night

Idag är det så kallt ute att det känns som man får silent treatment av självaste vädret. Man står där med jackan knäppt hela vägen upp och halsduken som en strypsnara runt huvudroten. Om jag rör mig för mycket så kryper det in kyla i öppningarna som blir, så jag ser ut som en stelopererad när jag vänder mig om.
Öppnar man käften för att säga något så fryser tungan till is. Det blir kaffedrinkar istället för öl. Det kommer dessutom att hålla mig vaken hela natten. Det är bra, för då slipper jag dom här konstiga drömmarna jag har nu för tiden.
Jättekonstiga alltså.