onsdag, mars 05, 2008

kan inte hålla mig mer nu

Jag bara måste få tycka till om det här.
Alltså hur jävla dum får man bli. Nu menar jag inte dom som ni kanske tror. Dom förmodade knivbeväpnade självmordsdårarna som springer omkring bland okända hästar. Jag menar hästägarna och polisen. Det här har också hänt förr, i andra spridda delar av Sverige, så som Småland, Västernorrland och Skåne. Vi har alltså en turnerande gravt psykiskt störd person, eller kanske en hel sekt verkar det som.
Kan vi sätta det här i perspektiv kanske. Typ det här;
Tänk dig en häst. Alltså dom väger 400 till 600 kilo beroende på storlek. Ponnys borträknade, det är inte riktiga hästar.
Dom är betydligt snabbare än en människa. På alla sätt. Både vad gäller flykt och reflexer. Deras muskelstyrka överstiger vida vår.
Så tänker vi oss en person, vi kan kalla denne för han eftersom det mot förmodan är en kille som misstänks för dessa brott. Så. Han smyger ut i hagen, säkert om natten då (i det här fallet mitt på dagen?!). Det är kallt, några hästar står där borta och betar. Dom har vädrat honom redan innan han gått in i hagen och avvaktar nu vad han ska göra.
En hästhage den här tiden på året är både jävlig kuperad och väldigt lerig. Full med hästlort och annat gojs. Ok, så vår kille går så fram till ett sto.. Det är alltid bara ston som råkar ut för det här, vilket borde vara ett ytterligare bevis på att det är en sjuk kille som är i farten. Vi snackar värre än hagamannen här. Han möts kanske av en nos som undrar vem han är. Han måste ta sig runt hela hästen, till bakdelen alltså. Där måste han dra undan svansen, som ju hänger för slidöppningen, och samtidigt hoppas att hästen inte undrar vad som händer och springer därifrån.
Sen tar han sin kniv eller rakblad eller vad det nu är, och.. ja jag vet faktiskt inte hur det är tänkt att det ska gå till riktigt det där med skärandet.
Är det bara jag som hittar några frågetecken i det här. Om inte annat så kan man ju undra hur människan lyckas undvika hästhoven som kommer farandes i 50 knyck mot bröstkorgen på honom. För jag lovar att det kommer en blixtsnabb reaktion på det där skärandet. Så vida han inte drogat hästen först då.

Tillåt mig att presentera en alternativ tes:
Ston i brunst hamnar ofta i gruff. Med andra ston eller med andra valackar, möjligen någon hingst om folk har dom ihop. Ston i brunst är ofta aningen svullna i könsöppningen och det händer ibland att den spricker. Från tid till annan kan det hända att den spricker lite mer än vanligt under dessa småbråk. Dessa sprickor är ofta ganska raka, som ju sprickor i huden ofta är. Väldigt lika skärsår.

Man behöver inte vara geni för att inse vilken tes som är rimligast. Det verkar som att man heller inte behöver vara geni för att vara hästägare eller polis.

Fast jag kan ju ha fel. Jag har ju ingen examen i det där med hästar. Eller psykon för den delen.

Inga kommentarer: