vetenskaplig

Jag anser att jag är skapligt beläst. Alltså inte till nivån av en doktorsgrad eller ens över trettio poäng på universitetet, men jag läser skapligt mycket ändå. Psykologi och filosofi var i många år mina favoritområden, och är i viss grad fortfarande. Alltså, jag har tagit bort filosofin för det är ju så urbota tråkigt. Sen läser jag om mina sociologiböcker ibland. Mest för att Johan Asplund är min husgud.
Jag skulle kunna redogöra för Marx ekonomiska teori eller Humes kritik mot religionen. Jag kan även några teorier om påverkan och manipulation. jag skulle säkert kunna peka ut både en Monet och en Klimt om jag såg dom bland andra tavlor. Jag vet skillnaden på en planet och en måne och kan med lätthet peka ut tio stjärnbilder med tillhörande extrainfo om t ex novor eller andra celestiala fenomen. Jag vet hur himmelskoordinater fungerar och vad det betyder när Jodi Foster ropar ut rektaskension och deklination i comradion. I samband med det vet jag också vad en bågminut är. Jag vet att Sigmund Freud skickade hem kokain till sin familj eftersom han ansåg att det var ett utmärkt botemedel mot det mesta.

Jag skulle kunna fortsätta, men min poäng är att jag har en massa kunskap som för vissa skulle passera som fakta eller åtminstone väl beprövade och accepterade teorier. Alla har vi liknande kunskaper om de områden vi är intresserade av. Alla lika belästa, några mer än andra.
Så. Nu undrar jag. Vad är det som gör att vissa personer nästan kräver en källhänvisning alternativt en referens till vad jag ibland säger? Som för att kolla sannings eller trovärdighetshalten i det nyss sagda.
Jag gillar inte att understryka mina poänger med massa menlösa referenser till döda poeter eller glömda teoretiker. Det låter så jävla högtravande att göra det. Kanske är det därför jag måste sitta och försvara det jag säger ibland.
Som regel brukar jag börja mina meningar på tre sätt;

1. Jag tror att/Jag tänker att..
Det betyder precis det. Mina egna slutsatser av samlad fakta eller erfarenhet helt enkelt. Saker jag inte gjort faktakoll på innan dom passerar mitt talcentra.

2. Så här..
Efter det kommer det ofta en drapa om hur världen är ordnad och hur människor tickar. Oftast underbyggt av någon bok eller åtminstone föreläsningsanteckningar.

3. Tror du att../Vad tänker du om.. (med några variationer åt det hållet)

Ergo:
1. Ok att ställa följdfrågor på dessa.
2. Ifrågasätt inte min auktoritet med andra fakta på de områden jag pratar om här. Fakta brukar bara undergräva min argumentation.
3. Händer bara om du är en nära vän eller om jag tycker att dina åsikter/levnadsregler är korkade.

Frågor på det?