Plötsligt står man utan jobb. Då är skogen ett bra ställe att gå till. Laga mat vid en grav från bronsåldern ger på något sätt ett perspektiv på tillvaron.
Fortfarande halvvägs men undrar inte lika mycket som förut. Mina svåra tankar har försvunnit och kvar är bara tankarna om mina två fina tjejer, den ena min fru och den andra min dotter. Jag får nya grejer till mitt kök, så nu slipper jag köpa dom.
Plus i kanten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar