momentum

När jag gick genom folkhavet så kände jag en hand greppa tag i min arm.
-Ska du gå redan, sa hon. Hennes ögon glittrade under den svarta tjocka luggen och jag blev glad när jag såg att hon log mot mig.
-Ja, jag måste iväg nu. Och du då, ska du stanna och öppna dansgolvet senare?
Hon skrattade och boxade till mig över axeln och jag fångade hennes arm. Lät den glida genom min hand när hon släppte taget och jag log när hon sa att det var synd att jag skulle gå.
-Vi kommer ju att ses imorgon, sa jag medan våra fingrar nuddade lite innan vi släppte taget helt.
-Ja det gör vi, sa hon.
Jag släppte henne med blicken och gick mot dörren, vände mig inte om.


Jag känner inte för att vara på jakt nu. Om hon är intresserad så är hon det imorgon med, och jag skulle hellre fråga efter en dejt då, än stå på nåt jävla företagsevent och vänta på att fyllan ska göra jobbet.

Jag kan själv.