en gång till tack

Min teatertid är här igen. Jag har kollat in ett par pjäser som går nu och som jag vill se.
Jag kom på mig själv att längta efter att få se Stina Kajaso och hennes pjäs Knif igen.
Så jag googlade fram en recension av pjäsen, som man kan njuta av att läsa. Sen kan man ångra sig att man inte såg den. Ja, inte jag då. Jag tänker starta en kampanj så hon sätter upp den igen.
Kampanjen tänker jag driva på hennes smått fantastiska blogg.
Läs den. Eller titta på bilderna som ligger där. Allt är en salig röra av fantastiskt.
I love!

Det här är också bra.