välkommen tillbaka, my heated heart

Så sågs vi igen.
Jag och hon. Under två dagar har jag levt ett helt liv med henne. Eller bara några timmar, till och med ett för tidigt uppbrott. Om vardagen hade drabbat oss så hade jag utan att tveka brutit direkt. Jag klarar inte att vara nära någon som ger mig sån glöd. Inte utan att få ta av henne. Inte utan att få ge mig själv.
Ikväll har vi utforskat varandra under idolpauserna. Jag skakar när jag tar på henne. Hela min kropp är nervös av jag vet inte vad. Och timmar senare i duschen så sjunger hon högt för mig. En av mina favoritlåtar (halvskämsigt, jag vet. men jag gillar den verkligen då).
Och allt är precis så fantastiskt som jag kommer ihåg. Som jag trodde aldrig skulle vara igen.

Och nu. Nu måste jag vänta ut kraschen. För jag har redan förberett för åtminstone tre scener som kan komma att utspelas.

Ja. Jag och mitt katastroftänk. I värsta fall behöver hon bara någon att ligga med. Och vem är jag att inte ställa upp på det liksom. Vi bor ju faktiskt grannar, det är värsta upplägget.