lunchprat

Idag har jag fått höra om linje tre i kärnkraftsfrågan. Igen. Tänk att de som röstade då inte kan gå vidare liksom. Det var länge sen, släpp det liksom.
Sen har jag föreläst om nödvändigheten av kärnkraft i Sverige och att utbyggnaden av vindkraft i Tyskland inte alls slog så bra som förväntat.
Sist men inte minst fick jag lära mig om varför kor dör lättare under åskväder än människor. I Arvika dog tolv kossor när blixten slog ner (förmodligen i ett träd och inte i backen som jag har lärt mig också idag). Så nu vet jag till nästa festival att vi inte behöver vara oroliga för det då liksom. (Det har med avståndet mellan fram och bakben att göra).

*funderar på att förklara närmare*

Förklaring dårå:
När blixten slår ner till exempel i ett träd (blixten slår sällan ner i marken), och det står kossor i närheten (vilket det ofta gör eftersom dom söker skydd mot regnet under trädet), så är/blir det ett spänningsavstånd mellan kossorna och trädet. Kossorna står med sina våta klövar i den våta marken och eftersom dom har så långt mellan fram och bakben så är/blir det ett spänningsavstånd även där. Ju längre avstånd desto högre spänning liksom. Pang bara, så dör kossorna. Av spänningen liksom.

Ja, alltså det var så han förklarade för mig. Jag är ingen el-kille så jag har säkert missuppfattat en del och om någon elektriker skulle läsa det här så ber jag om ursäkt för att jag sprider okunnighet omkring mig men det var så där som förklaringen var jag svär.