Stackars dumma Harold

Inspiration. Jag skriver mycket. Jag skriver inte så ofta som jag skulle vilja dock, anden är villig men köttet är svagt. Eller om det kanske är tvärtom. Jag har alltid skrivit. Jag började tidigt och vi utmanade varandra i vem som kunde skriva bästa poesin eller roligaste berättelsen. Jag gled genom svenskaundervisningen på gymnasiet tack vare min skrivförmåga. Jag tror att jag har lagt av mig genom åren men en del säger att det har blivit bättre. Jag vet inte riktigt. Jag jämför mig ibland med bloggar jag läser och konstaterar att många har ett mycket bättre språk än mig. Jag är dock ganska övertygad om att dessa människor är editerare utan like. Jag editerar nästan aldrig. Det jag tänker hamnar utan vidare tanke eller dröjsmål på papper. Möjligen ändrar jag lite här och där i grammatiken i efterhand, men jag skulle aldrig ha tid att sitta och hitta på fantasifulla formuleringar att lägga till som rekvisita till den övriga texten. Visst är det vackert men det är inte min stil helt enkelt. Överallt ser jag saker som jag vill skriva om. Varje dag tänker jag tankar som skulle kunna bli eller ofta blir en text. Jag inspireras av filmer, hårda som mjuka, böcker och serier. Vänner och okända människor jag ser på stan. Jag sitter gärna på fik och lyssnar eller tittar efter något att fundera över som jag kan skriva ner. När jag såg den här idén om a till ö så började tankarna genast att snurra. Jag skrev allt på tre dagar och vissa bokstäver var svårare än andra. Inatt vaknade jag och kom på en sak till som jag skulle behöva få ner på papper. Jag skulle gärna ha fler vänner som inspirerar mig. Jag skulle gärna vara någons inspiration jag med.