söndag, september 14, 2008

spela roll

Jag är som en kortlek. Lätt att veta vad man kan få, vad det finns för kort. Ibland får man par och ibland en salig blandning färger och valörer. Kortspel är kul. Det vet alla.

Jag har alltid tyckt att de som lägger patiens är dom tråkigaste människorna just då. Ensamspel som aldrig går ut. Förutom när dom fuskar.

Fast det är klart. Det är ju att få bestämma över alla korten själv.

Personligen (som är ett jävla konstigt uttryck) tycker jag att det är roligare när man är två.
Men det är ju jag det.

1 kommentar:

Automeris sa...

Patiens la jag mycket när jag bodde ensam med pappa. De går visst ut, men inte alltid.